|
Stomaterialet är en mycket viktig faktor att ta hänsyn till när man bedömer hingstar. Detta givet följande:
- Moderstoet betyder mer än fadershingsten. OK, varsågod och kritisera men det är faktiskt så. Modern ger fölet hälften av anlagen och sedan ska fölet tillbringa 11 månader i sin mors mage och ytterligare ett antal månader vid sin moders sida. Som näringförmedlare och uppfostrare är modern en viktig miljöfaktor, vars betydelse man inte bör bortse ifrån.
- Det skiljer väldigt mycket i kvalitet på stona som verkar i aveln. Många undermåliga ston utan vare sig stam eller egna prestationer har satts i aveln av nostalgiskäl för att sedan bara lämna ostartade avkommor. Å andra sidan finns ston som Ata Donna Y. som lämnar fler stjärnor än många avelshingstar. Om fölston skulle ställas upp i ett race skulle det förmodligen skilja ett varv mellan många av dem, medans det skiljer endast några tiondelar mellan hingstarna.
- Olika hingstar får väldigt olika bra stomaterial. Några få, exklusiva hingstar lockar till sig en stor del av landets bästa ston medan andra för nöja sig med ston som borde tagits ur aveln (grovt förenklat, men i alla fall).
Tyvärr är det oerhört svårt att bedöma det stomaterial en hingst har fått. För det första är det inte lätt bedöma ett enskilts stos kvalitet, sedan är det ännu svårare att skaffa sig en helhetsbild...Det är sannolikt lätt att lura sig själv. Det som kallas Avelsindex eller BLUP-tal sägs ta hänsyn till klassen på stomaterialet när det bedömer en hingsts avkommor, och är det så är det förstås en stor fördel. Jag har dock den uppfattningen att indexet ännu inte fungerar särskilt bra. Om detta planerar jag att återkomma senare i den här serien.
|
|
Nu är det inte bara stomaterialet som skiljer mellan olika hingstar. Det skiljer också väldigt mycket i hur hingstarnas avkommor tas om hand. Avkommor efter dyra, exklusiva hingstar får sannolikt bättre miljömässiga förutsättningar. De sannolikt uppfödda och inkörda på rätt sätt, och går oftast i träning hos välmeriterade proffstränare. Avkommor till billiga hingstar satsas det sannolikt mindre på. De är säkerligen oftare amatörtränade.
Min tes är alltså följande: Många av de dyraste och mest omskrivna hingstarna är mer eller mindre överskattade. De får mycket gratis då de tillförs högklassiga ston och då deras avkommor får det allra bästa omhändertagandet. Dessa hingstar måste man ha höga krav på; Frågan är bara hur mycket bättre dessa topphingstar är jämfört med de billiga hingstarna närmast efter i statistiken. Är t.ex dyra hingstar överhuvudtaget bättre efter det stomaterial som tillförts dem?
Vi på hingstval.se håller helt med i ovanstående påstående, om det var så lätt som att bara ta en dyr hingst för att avla fram en världsstjärna skulle nog alla låna pengar till detta! Som tur är, så kan en billig hingst bli fader till en världsstjärna. Titta bara på Opal Viking!
|
